Hoppa till innehåll

Frågor och svar om personlig assistans

Vad är personlig assistans?

Socialstyrelsen definierar personlig assistans på följande sätt: “Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer och av ett begränsat antal personer. Stödet ska ges till den som på grund av funktionshinder behöver hjälp att tillgodose de grundläggande behoven i vardagen. Med grundläggande behov åsyftas personlig hygien, måltider, av- och påklädning och att kommunicera med andra. Även i andra situationer kan det behövas kvalificerad assistans som förutsätter ingående kunskaper om den enskilde och hans eller hennes hjälpbehov.”

Vem har rätt till personlig assistans?

För att få rätt till personlig assistans måste man vara under 65 år när man ansöker om personlig assistans. Man ska också uppfylla något av följande grundläggande kriterier och behov (eller det som bedöms som motsvarande):

  • Ha ett medfött medicinskt dokumenterad utvecklingsstörning, autism eller ett autismliknande tillstånd
  • Ha en medicinskt dokumenterad betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter en hjärnskada i vuxen ålder som orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom
  • Ha andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, som uppenbart inte beror på ett normalt åldrande.

Dessa saker ska också påverka personens vardag så att man bedöms behöva assistans för att man ska bli aktuell. Denna bedömning görs av handläggare på kommun eller försäkringskassa. Medicinsk dokumentation och läkarintyg behövs alltid.

Hur får man personlig assistans?

Du vänder dig skriftligen till din kommun först och främst. Om ditt behov överskrider 20h/vecka är det Försäkringskassan du ska vända dig till. Kontakta oss om du är osäker på vad som gäller för just dig.

Kan barn få personlig assistans?

Ja, om det faller utanför ramen för det som betraktas som det normala föräldraansvaret i ansvar och börda för vårdnadshavaren blir även barn berättigade. Bedömningen görs av kommun eller försäkringskassa på ett liknande sätt som för vuxna med den ganska vanliga skillnaden att det kan bli aktuellt att om möjligt låta föräldrarna eller vårdnadshavaren bli den ansvariga vårdnadshavaren om det bedöms som det bästa för barnet. Läs mer i socialstyrelsens handbok Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning.

Kan en person över 65 få personlig assistans?

Det korta svaret är nej. I vanliga fall kan man i samråd med kommunen hitta andra former av omvårdnadslösningar istället. Det finns t ex möjligheter att vårda en nära anhörig i hemmet med ersättning från Försäkringskassan under begränsad tid. Det kallas då Närståendepenning. Läs mer om det här på Försäkringskassans hemsida.

Vilka lagar styr personlig assistans?

Personlig assistans regleras av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) och Lagen om assistansersättning (LASS, 1993:389). Det är lagar som har sett likadana ut under mer än 25 års tid. Under 2018 och 2019 har vissa förändringar i hur försäkringskassan reglerar och bedömer hur lång tid som ska gå mellan varje ny bedömning varit på tapeten, men dessa förändringar har ännu inte trätt i kraft (Juli 2019).

Vem bestämmer vem som kan få personlig assistans?

Det faller oftast först och främst på kommunen som kunden bor i att följa LSS och LASS och att göra en bedömning om en person är berättigad till personlig assistans och hur den skall utformas. Kommunen har den grundläggande ansvaret för personlig assistans och för ersättning upp till 20h/vecka. Därutöver för mer behov är det försäkringskassan som tar vid och gör sin egen bedömning. Handläggarna på Försäkringskassan behöver inte följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om handläggning och dokumentation när det gäller deras myndighetsutövning. Kommunens handläggare ska också arbeta oberoende Försäkringskassans beslut om personlig assistans.

Vem övervakar så att allt går rätt till?

Oavsett om det är kommunen eller en privat verksamhet som sköter den personliga assistansen är det ett delat ansvar hos alla inblandade instanser att det hela sköts korrekt och uppfyller alla regler och behov. Det innebär att det är vårdgivaren (assistansbolaget), kommunen och försäkringskassan som alla måste självreglera handhavandet. Vid (misstänkta) problem är det först och främst vårdgivaren (privat eller kommunal sådan), kommunens handläggare eller försäkringskassan man ska vända sig till. I slutändan kan det hela vid problem komma att granskas av Socialstyrelsen. Vid tvistemål är det Förvaltningsrätten som man ska vända sig till.

Finns det personlig assistent där jag bor?

Kolla våra kontor här på Lystra. Där kan du se vilket kontor som ligger närmast dig, och ta kontakt.

Vad är skillnad mellan kommunal och privat assistans?

Ingen i praktiken för kunden. Både privat och kommunal vårdgivare måste givetvis följa motsvarande regelsystem och hålla samma kvalitet så som LSS och LASS definierar det. Både en kommunal vårdgivare och en privat granskas och finansieras av antingen kommun eller försäkringskassa.

Vilken utbildning behöver en personlig assistent?

Många som arbetar med personlig assistans saknar formell utbildning och det finns heller inget allmänt formellt krav på en utbildning motsvarande det oftast gör inom övrig sjukvård. De som arbetar med personlig assistans kan vara outbildade inom omvårdnad, utbildade undersköterskor, skötare eller t om legitimerade sjuksköterskor. Det finns även utbildning direkt till personlig assistent, som anordnas på bl a folkhögskolor, komvux eller av privata utbildningsanordnare. Om det finns specifika önskemål eller behov hos kunden att man ska kunna vissa saker (som t ex teckenspråk) eller för att kunna hantera och förstå vissa speciella och mer komplicerade sjukdomstillstånd och behov kan det finnas formella krav för just den tjänsten. Ju mer utbildning inom vård eller för tjänsten relevanta formella eller personliga kunskaper du har och ju mer erfarenhet du har, desto större chanser att få anställning som personlig assistent har du. I slutändan är det också ofta extremt viktigt med en fungerande personlig relation mellan kunden och assistenten oavsett vilka formella meriter man har.

Vilken lön har en personlig assistent?

Enligt SCBs statistik för 2018 ligger den genomsnittliga månadslönen för en personlig assistent på ca 23 700 kr före skatt. Beroende på vilka meriter och erfarenheter man har kan den variera från 17 000 till 30 000.

Kan man både vara personlig assistent och anhörig?

Ja, det förekommer att en nära anhörig också är verksam och/eller anställd som vårdgivare.

Vad är en god man?

En god man är i Sverige en (fysisk) person som utses av allmän domstol för att utföra ett visst uppdrag, i fallet med personlig assistans ofta att förvalta och sköta kundens rättsliga intressen, förvalta kundens egendom och sörja för att allt formellt går korrekt till juridiskt och ekonomiskt. Den är det lokala överförmyndarkontoret som beslutar och avgör om en person behöver en god man. Ett annat motsvarande begrepp är förvaltare. Läs mer här om gode män och förvaltare.

Kan man både vara personlig assistent och god man?

Ja det är ganska vanligt att framförallt anhöriga som är anställda som vårdare också är verksamma som god man åt kunden. Socialstyrelsen har nyligen genomfört en utredning om hur rollerna fungerar och bör fungera och vad som måste skilja dem åt för att undvika intressekonflikter.

Hur byter jag assistansbolag?

Du kan oftast göra det genom det nya bolag eller vårdnadshavare du önskar ha istället för ditt gamla, så det är en enkel process för dig som kund. Allt du behöver göra är att kontakta den du vill ha som vårdgivare. Vi på Lystra hjälper dig givetvis med saken.

Frågor och svar om personlig assistans från Lystra