Hoppa till innehåll

Assistenten som blivit f-ö-r bra!

Anders Hansson 4 oktober – Ny bloggtext
Vad händer när en assistent blir f-ö-r bra?
Då blir det sömnproblem hemma hos familjen Hansson.
Jag och Elisabeth blir olustigt trötta när vi kommer till jobbet nästa dag.

Inom ”branschen” för fuktionsnedsatta med personliga assistenter, och deras anhöriga, talas det alltför ofta om brist på assistenter, eller en för stor omsättning av assistenter, eller svårigheten att kombinera ett bra privatliv med att nya assistenter kommer till bostaden.
Jag och Elisabeth har delvis gått igenom detta med våra pojkar Daniel och Adam, men känner igen utmaningarna.
I de allra flesta fallen fungerar det bra mellan kunden och assistenten. Det uppstår en fin relation.

Vårt dream team Bolaget är under avveckling.
Vi har ett dream team för våra pojkar. Ett grupp assistenter som jag och Elisabeth litar på till hundra procent. Assistenter som vet hur pojkarna fungerar, kan kommunicera med dem och känner till deras styrkor och utmaningar.
Tacka sjutton för det. Den av ”våra” ordinarie assistenter på schema, som varit kortast tid hos pojkarna kom för fyra år sedan . Han som varit längst hos pojkarna har funnits hos dem sedan vi lärde oss ordet personlig assistent.
Dessutom har vi nu så bra vikarier.
Det är härligt att se Daniel och Adam lyckliga med sina kompisar, för de är så pojkarna ser dem.
Innan vi fortsätter den här berättelsen vill jag poängtera att pojkarna storgillar samtliga assistenter.

Glädjen
Men för Adam blir det ändå lite extra när en av assistenterna dyker upp.
Lite extra är kanske en underdrift. Adam blir sjövild av glädje när han vet att denne assistent ska komma. Det har nästan blivit ett problem, som börjar kvällen innan.
På något sätt inser Adam, som inte har någon tidsuppfattning, när det är dags för den här assistenten. För på kvällen före börjar han nämligen göra assistentens tecken när det är dags att sova.
Jag och Elisabeth låtsas inte om något, utan är tydlig med att nu ska vår 19-åring sova.
Sedan är det frid i huset ett par timmar tills det är dags för oss föräldrar att somna. Det här tar nästan aldrig fel:
Precis efter att jag och Elisabeth sagt gonatt till varandra, släckt nattlampan och låter oss sväva in i sömnens underbara känsla, hörs konstiga ljud från Adams rum.

Nattliv
Adam har vaknat, tänt lampan och gör ivrigt assistentens tecken. Efter bara ett par timmars sömn är han vaken och undrar varför inte assistenten kommer någon gång.
Klockan har precis passerat midnatt och friden har förbytts till aktivitet.
Adam kan inte förstå varför inte assistenten har kommit. Han är ju vaken och är redo för skolan – tillsammans med sin assistentkompis.
Så fortsätter det – länge. Vi försöker tydligt förklara att nu är det dags att sova. Men varje 19-åring har en egen vilja oavsett förutsättningar i livet. Här har Adam markerat sitt besked:
”Jag ska inte sova för snart kommer ju assistentkompisen!”
Klockan har blivit halv ett på natten. Vi hör att Adam är vaken mitt i mörkret i sitt rum. Han hamnar dock snart i en dvala, men vaknar direkt och är beredd att klä på sig när någon annan rör på sig i huset.
Så fortsätter det tills det är morgon och en glad assistent möter upp med orden: ”God morgon har natten varit bra!”.
Adam lyser av lycka. Jag och Elisabeth vill helst sova, men det är dags att gå till jobbet.
Visst är det så skönt när en assistent är f-ö-r bra. Med detta vill jag hylla hela vårt assistent-team för att de skapar ett så bra liv åt våra pojkar.